Olika typer av studioljus
Med jämna mellanrum kommer debatten upp "Blixtljus är bättre än b-ljus" och "Fotografera med hjälp av strålkastare från Biltema?" Dessa debatter brukar beröra samma sak, och aldrig komma fram till något vettigt. Det här är ett försök att reda ut begreppen. Jag kommer bara att prata om ljussättning vid studiofotografering här, och hålla mig på en praktisk och tämligen icke-teknisk nivå utan att nämna varesig filmtyper eller led-tal. Jag fotograferar själv både med blixt och strålkastare och denna text är baserat på mina erfarenheter av detta och kombinerat med vanliga frågor som brukar ställas i ämnet.
Ljus, ljus eller ljus
När det gäller studioljus, har vi två huvudtyper av ljus. Antingen använder vi oss av blixtar, eller så använder vi oss av strålkastare. Strålkastare kallas även för "b-ljus", "tungsten", "konstljus" eller "halogen" lite beronde på.
Strålkastare eller strålkastare
"b-ljus" betyder att ljuset har en viss färgtemperatur, nämligen "3200K". Färgtemperaturen talar om hur röd/blå-förskjutet ljuset är. Lägre temperatur, rödare ljus. Högre temperator, blåare ljus. Lite ointuitivt att ljuset känns varmare ju kallare det blir, men det skulle möjligen kunna ha något att göra med att värmestrålning har en låg temperatur bortom det röda ljuset och brukar alltså förekomma mer i kombination med rött än blått ljus.
Kameran måste veta vilket färgtemperatur ljuset har för att kunna avbilda färgerna riktigt. Annars kommer man få färgavvikelse, så kallat färgstick. Kameran anpassas till färgtemeperaturen genom att laddas med film för repsektive färgtemperatur. Vanlig (billig) film är avpassad för dagsljus, men det finns andra filmer (dyra) som är avpassade för b-ljus. Ett billigare sätt är att använda dagsljusfilmen, men sätta på ett filter som kompenserar. Tyvärr kommer detta filter kräva att man använder ännu mer ljus, eftersom filtret dämpar.
Är man nu mer intresserad av att ta bilder än bränna pengar, kanske man låter sig frestas att köpa strålkastare av byggmodell, vilka man kan hitta på större varuhus eller byggmarknader för ett par hundralappar. Vad som skiljer dessa från proffs-b-ljus, är förutom en massa trevligt lull-lull som fläktar, tjusigt utförande och andra manicker, är att de ger en aning rödare ljus än proffslamporna. Byggstrålkastarna ligger på 3000K, dvs 200K mindre. Använder man då b-ljusfilm, kommer de dra en smula mot rött. Inte mycket, kan vara snyggt i vissa fall speciellt för modellfoto, men kan lika gärna vara helt oacceptabelt beroende på vad för typ av bild man vill ta.
Allt detta om färgtemperatur är i praktiken ointressant för de som fotograferar digitalt. Där kan man helt utan förlusterna som filter ger antingen ställa om kameran eller justera i efterhand i ett bildbehandligsprogram. Då spelar det naturligtvis heller ingen roll om det är 3200K, 3000K eller 6000K. Tänk bara att alltid ta en referensbild av något vitt, så du vet vad vitt är i just det ljuset.
Blixt eller strålkastare
Ok, vilka är för- respektive nackdelarna?
Värme
Strålkastare genererar värme. Mycket värme. Faktum är att en uppsättning strålkastare en fotosession genererar tillräckligt mycket värme för att värma upp en normal villa när utetemperaturen ligger runt nollstrecket. Det är två typer av värme som alstras; strålande och strömmande. Den strålande värmen är den som går direkt i modellens riktning med ljuset, den strömmande är den uppvärma luften runt strålkastarna som går upp i taket. Största delen av den strålande värmen tas bort när man låter ljuset passera en diffusor eller studsa via en reflektor. Diffusor eller reflektor kan t ex vara ett vitt paraply eller en vit skärm. Att rikta en naken strålkastare direkt mot modellen är lika dumt som att rikta en naken blixt mot modellen - eller effektfullt, om det är det man är ute efter. I dessa mycket speciella fall, räcker det oftast med en betydligt svagare lampa, t ex 150W.
Värme är ofta en nackdel, men inte alltid. Speciellt inte om utetemperaturen verkligen ligger under nollstrecket, det är lite ruggit inne och modellen förväntas vara tämligen avklädd. Sommartid, 30 grader inne och sedan 4kW värme på modellen, ska man dock beskona henne från. B-ljus vintertid och blixtljus sommartid är att visa respekt.
Brandrisk
Värme medför också brandrisk - se till att diffusortyg och liknande inte kommer i direkt kontakt med strålkastarna. Ha gärna en kolsyresläckare tillgänglig också. För all del, ha gärna en kolsyresläckare tillgänglig om du arbetar med blixtar också, en släckare är en billig försäkring.
Ström
Mycket värme innebär mycket ström. Inte för att det rör sig om mycket pengar för energin som går åt, då en fotosession inte är något som pågår i dagar i streck, men tänk på att inte överbelasta säkringarna. Det är bra att ha tillgång till två säkringsgrupper. Se också till att alla eventuella skarvsladdar är helt utlindade innan de belastas, eftersom de annars kan överbelastas. En utlindad skarvsladd tål mycket högre effekt.
What you see is what you get
Blixtljus är momentant. Ögat har inte mycket till chans att uppfattna hur resultatet kommer bli den 1/1000 sekund som ljusen fyrar av. I stället krävs mätande, räknande och provexponeringar för att se hur ljussättningen kommer att se ut. Med strålkastare ser man direkt hur ljussätningen är. Man ser direkt om man behöver mer ljus på bakgrunden för att släcka ut eventuella skuggor, man ser hur skuggorna framhäver ansiktet, om effektljuset är tillräckligt och man kan lätt placera om strålkastarna för att uppnå rätt balans.
Återladdningstid
Blixtar kräver tid för att återladda. Hur många gånger har man tagit en bild, varpå modellen just efter >klick< slappnat av och antar den helt perfekta looken ... med kontenuerligt ljus är det bara att trycka av igen. Men blixtar måste man vänta på att de är återuppladdade igen. Själv tar jag alltid minst två bilder i sekvens när jag fotar modell, just för att slippa nesan att hon råkar blinka eller så.
Sladdar, sladdar, sladdar ...
Sladdar är ett elände. Visst, inte oöverkomligt, med lite bökigt. Man ska försäkra sig om rätt spänning på blixten så den inte eldar upp kameran, man ska ha rätt synksladd till kameran. Jag fick ge 800:- för en sådan till en digitalkamera som hade en egen standard för dessa. Vill man snika med att köpa en sådan, provar man med att köra studioblixten som slavblixt till kamerans inbyggda blixt som man använder som upplättning genom att slå i taket. Ja, det som gick så bra med den gamla analoga kameran, ger bara svarta bilder på digitalkameran. De flesta digitalkameror har nämligen en förblixt som används för mätning, som tyvärr kommer utlösa alla slavblixtar innan kameran exponerar bilden.
Med kontenuerligt ljus behöver man inte alls tänka på sådant. Faktum är att det går lika bra att fotografera till proffsljussättning med sin engångskamera som inte ens kan stava till blixt eller blixtsynkkontakt.
Ljus, mer ljus
Blixtar ger mycket större mängd ljus än strålkastare. Eftersom en blixt pumpar ur sig all energi på en bråkdel av en sekund, kommer de kunna tillhanadahålla mer ljus än man någonsin praktiskt kommer kunna åstadkomma med strålkastare. Man har alltså större spelrum med blixt vad gäller iso-känslighet, bländar- och slutartider och filter.
Låt dig inte luras av att en 500W strålkastare verkar stark, den är inte ens i närheten av ens den billigaste blixt. Räkna med en eller fler 500W eller starkare för huvudljus, och använd svagare strålkastare för annat än huvudljus, som t ex effektljus.
Övriga tankar om ljus
Ljus är mer är lampor och blixtar. Det krävs utrustning för att forma ljuset. Ljuskällan är i det närmaste punktformig, vilket oftast inte alls är vad man vill ha. För att forma ljuset använder man reflektorer, diffusorer, softboxar, paraplyer, skärmar, klaffar, bakplåtar och gud vet vad. På grund av värmen från strålkastare, går vissa av dessa saker inte att använda. Man kan t ex inte stänga in 500W värme i en softbox utan någon form av ventilation.
Hemsnickrat eller köpegods
Här står man lite inför ett vägval. Antingen köper man färdig studioljussättning, eller tar man modellen byggstrålkastare. Men det slutar inte här. Fördelen med att köpa proffsutrustning, är alla tillbehören som finns till. Att blanda fungerar inte alltid så bra - man kan t ex inte köpa en byggstrålkastare och försöka sätta in den i en softbox man köpt på fotoaffären. Försöker du montera din strålkastare i paraplystativet, inser du raskt att strålkastaren heller inte har rätt gänga. Faktum är, den har ingen gänga alls.
I stället är man hänvisad till att fortsätta med hemsnickrade lösningar.
Hemsnickrat har en egenhet som både kan vara fördel och nackdel - man tvingas förstå hur det fungerar. Antag du inreder en studio och har beslutat dig för kontenuerligt ljus.
a) Du beställer hem b-ljuspaketet från favoritfotofirman, riggar upp det enligt medföljande skiss 1A med softbox och allt, och börjar fotografera med ett lysande resultat.
b) Du köper en byggspott från Biltema (nej, du får inget softbox med) riktar den rakt i nunan och bränner av en bild .. nej, det blev ju inte så bra. Du tvingas tänka efter - varför? Softbox? Hur påverkar en sådan ljuset? Hur åstadkommer man samma sak själv, speciellt som man inte kan stänga in 500W halogenlampa i en tygpåse..?
Tro inte det är enklare att snickra eget. Det är mer lärorikt, tar mer tid, blir mer flexibelt och kan eventuellt spara en slant, förutsatt att din tid kostar gratis.
Med jämna mellanrum kommer debatten upp "Blixtljus är bättre än b-ljus" och "Fotografera med hjälp av strålkastare från Biltema?" Dessa debatter brukar beröra samma sak, och aldrig komma fram till något vettigt. Det här är ett försök att reda ut begreppen. Jag kommer bara att prata om ljussättning vid studiofotografering här, och hålla mig på en praktisk och tämligen icke-teknisk nivå utan att nämna varesig filmtyper eller led-tal. Jag fotograferar själv både med blixt och strålkastare och denna text är baserat på mina erfarenheter av detta och kombinerat med vanliga frågor som brukar ställas i ämnet.
Ljus, ljus eller ljus
När det gäller studioljus, har vi två huvudtyper av ljus. Antingen använder vi oss av blixtar, eller så använder vi oss av strålkastare. Strålkastare kallas även för "b-ljus", "tungsten", "konstljus" eller "halogen" lite beronde på.
Strålkastare eller strålkastare
"b-ljus" betyder att ljuset har en viss färgtemperatur, nämligen "3200K". Färgtemperaturen talar om hur röd/blå-förskjutet ljuset är. Lägre temperatur, rödare ljus. Högre temperator, blåare ljus. Lite ointuitivt att ljuset känns varmare ju kallare det blir, men det skulle möjligen kunna ha något att göra med att värmestrålning har en låg temperatur bortom det röda ljuset och brukar alltså förekomma mer i kombination med rött än blått ljus.
Kameran måste veta vilket färgtemperatur ljuset har för att kunna avbilda färgerna riktigt. Annars kommer man få färgavvikelse, så kallat färgstick. Kameran anpassas till färgtemeperaturen genom att laddas med film för repsektive färgtemperatur. Vanlig (billig) film är avpassad för dagsljus, men det finns andra filmer (dyra) som är avpassade för b-ljus. Ett billigare sätt är att använda dagsljusfilmen, men sätta på ett filter som kompenserar. Tyvärr kommer detta filter kräva att man använder ännu mer ljus, eftersom filtret dämpar.
Är man nu mer intresserad av att ta bilder än bränna pengar, kanske man låter sig frestas att köpa strålkastare av byggmodell, vilka man kan hitta på större varuhus eller byggmarknader för ett par hundralappar. Vad som skiljer dessa från proffs-b-ljus, är förutom en massa trevligt lull-lull som fläktar, tjusigt utförande och andra manicker, är att de ger en aning rödare ljus än proffslamporna. Byggstrålkastarna ligger på 3000K, dvs 200K mindre. Använder man då b-ljusfilm, kommer de dra en smula mot rött. Inte mycket, kan vara snyggt i vissa fall speciellt för modellfoto, men kan lika gärna vara helt oacceptabelt beroende på vad för typ av bild man vill ta.
Allt detta om färgtemperatur är i praktiken ointressant för de som fotograferar digitalt. Där kan man helt utan förlusterna som filter ger antingen ställa om kameran eller justera i efterhand i ett bildbehandligsprogram. Då spelar det naturligtvis heller ingen roll om det är 3200K, 3000K eller 6000K. Tänk bara att alltid ta en referensbild av något vitt, så du vet vad vitt är i just det ljuset.
Blixt eller strålkastare
Ok, vilka är för- respektive nackdelarna?
Värme
Strålkastare genererar värme. Mycket värme. Faktum är att en uppsättning strålkastare en fotosession genererar tillräckligt mycket värme för att värma upp en normal villa när utetemperaturen ligger runt nollstrecket. Det är två typer av värme som alstras; strålande och strömmande. Den strålande värmen är den som går direkt i modellens riktning med ljuset, den strömmande är den uppvärma luften runt strålkastarna som går upp i taket. Största delen av den strålande värmen tas bort när man låter ljuset passera en diffusor eller studsa via en reflektor. Diffusor eller reflektor kan t ex vara ett vitt paraply eller en vit skärm. Att rikta en naken strålkastare direkt mot modellen är lika dumt som att rikta en naken blixt mot modellen - eller effektfullt, om det är det man är ute efter. I dessa mycket speciella fall, räcker det oftast med en betydligt svagare lampa, t ex 150W.
Värme är ofta en nackdel, men inte alltid. Speciellt inte om utetemperaturen verkligen ligger under nollstrecket, det är lite ruggit inne och modellen förväntas vara tämligen avklädd. Sommartid, 30 grader inne och sedan 4kW värme på modellen, ska man dock beskona henne från. B-ljus vintertid och blixtljus sommartid är att visa respekt.
Brandrisk
Värme medför också brandrisk - se till att diffusortyg och liknande inte kommer i direkt kontakt med strålkastarna. Ha gärna en kolsyresläckare tillgänglig också. För all del, ha gärna en kolsyresläckare tillgänglig om du arbetar med blixtar också, en släckare är en billig försäkring.
Ström
Mycket värme innebär mycket ström. Inte för att det rör sig om mycket pengar för energin som går åt, då en fotosession inte är något som pågår i dagar i streck, men tänk på att inte överbelasta säkringarna. Det är bra att ha tillgång till två säkringsgrupper. Se också till att alla eventuella skarvsladdar är helt utlindade innan de belastas, eftersom de annars kan överbelastas. En utlindad skarvsladd tål mycket högre effekt.
What you see is what you get
Blixtljus är momentant. Ögat har inte mycket till chans att uppfattna hur resultatet kommer bli den 1/1000 sekund som ljusen fyrar av. I stället krävs mätande, räknande och provexponeringar för att se hur ljussättningen kommer att se ut. Med strålkastare ser man direkt hur ljussätningen är. Man ser direkt om man behöver mer ljus på bakgrunden för att släcka ut eventuella skuggor, man ser hur skuggorna framhäver ansiktet, om effektljuset är tillräckligt och man kan lätt placera om strålkastarna för att uppnå rätt balans.
Återladdningstid
Blixtar kräver tid för att återladda. Hur många gånger har man tagit en bild, varpå modellen just efter >klick< slappnat av och antar den helt perfekta looken ... med kontenuerligt ljus är det bara att trycka av igen. Men blixtar måste man vänta på att de är återuppladdade igen. Själv tar jag alltid minst två bilder i sekvens när jag fotar modell, just för att slippa nesan att hon råkar blinka eller så.
Sladdar, sladdar, sladdar ...
Sladdar är ett elände. Visst, inte oöverkomligt, med lite bökigt. Man ska försäkra sig om rätt spänning på blixten så den inte eldar upp kameran, man ska ha rätt synksladd till kameran. Jag fick ge 800:- för en sådan till en digitalkamera som hade en egen standard för dessa. Vill man snika med att köpa en sådan, provar man med att köra studioblixten som slavblixt till kamerans inbyggda blixt som man använder som upplättning genom att slå i taket. Ja, det som gick så bra med den gamla analoga kameran, ger bara svarta bilder på digitalkameran. De flesta digitalkameror har nämligen en förblixt som används för mätning, som tyvärr kommer utlösa alla slavblixtar innan kameran exponerar bilden.
Med kontenuerligt ljus behöver man inte alls tänka på sådant. Faktum är att det går lika bra att fotografera till proffsljussättning med sin engångskamera som inte ens kan stava till blixt eller blixtsynkkontakt.
Ljus, mer ljus
Blixtar ger mycket större mängd ljus än strålkastare. Eftersom en blixt pumpar ur sig all energi på en bråkdel av en sekund, kommer de kunna tillhanadahålla mer ljus än man någonsin praktiskt kommer kunna åstadkomma med strålkastare. Man har alltså större spelrum med blixt vad gäller iso-känslighet, bländar- och slutartider och filter.
Låt dig inte luras av att en 500W strålkastare verkar stark, den är inte ens i närheten av ens den billigaste blixt. Räkna med en eller fler 500W eller starkare för huvudljus, och använd svagare strålkastare för annat än huvudljus, som t ex effektljus.
Övriga tankar om ljus
Ljus är mer är lampor och blixtar. Det krävs utrustning för att forma ljuset. Ljuskällan är i det närmaste punktformig, vilket oftast inte alls är vad man vill ha. För att forma ljuset använder man reflektorer, diffusorer, softboxar, paraplyer, skärmar, klaffar, bakplåtar och gud vet vad. På grund av värmen från strålkastare, går vissa av dessa saker inte att använda. Man kan t ex inte stänga in 500W värme i en softbox utan någon form av ventilation.
Hemsnickrat eller köpegods
Här står man lite inför ett vägval. Antingen köper man färdig studioljussättning, eller tar man modellen byggstrålkastare. Men det slutar inte här. Fördelen med att köpa proffsutrustning, är alla tillbehören som finns till. Att blanda fungerar inte alltid så bra - man kan t ex inte köpa en byggstrålkastare och försöka sätta in den i en softbox man köpt på fotoaffären. Försöker du montera din strålkastare i paraplystativet, inser du raskt att strålkastaren heller inte har rätt gänga. Faktum är, den har ingen gänga alls.
I stället är man hänvisad till att fortsätta med hemsnickrade lösningar.
Hemsnickrat har en egenhet som både kan vara fördel och nackdel - man tvingas förstå hur det fungerar. Antag du inreder en studio och har beslutat dig för kontenuerligt ljus.
a) Du beställer hem b-ljuspaketet från favoritfotofirman, riggar upp det enligt medföljande skiss 1A med softbox och allt, och börjar fotografera med ett lysande resultat.
b) Du köper en byggspott från Biltema (nej, du får inget softbox med) riktar den rakt i nunan och bränner av en bild .. nej, det blev ju inte så bra. Du tvingas tänka efter - varför? Softbox? Hur påverkar en sådan ljuset? Hur åstadkommer man samma sak själv, speciellt som man inte kan stänga in 500W halogenlampa i en tygpåse..?
Tro inte det är enklare att snickra eget. Det är mer lärorikt, tar mer tid, blir mer flexibelt och kan eventuellt spara en slant, förutsatt att din tid kostar gratis.
